Framåt, framåt
Jaha, då var det slut på friden...Sixten har nu äntligen efter en dryg månads vaggande och baklängeshasande kommit på hur han ska göra för att ta sig framåt:) Det går inte fort, förutom när han får syn på någonting som han verkligen vill ha tag på som till exempel en hängande gardin eller liknande. I morse fick jag sätta stopp för hans framfart då satte han full fart mot skarvsladdsdosan (ni förstår vad jag menar). Bäst att börja säkra upp lite tror jag.
Annars har det varit ganska händelselöst. Sixten fortsätter att vakna tidigt, vilket inte känns helt okej och dessutom är han otroligt rädd för att vara ensam nu för tiden. Helst ska han sitta i knäet hela tiden eller bäras runt, vilket börjar kännas i axlarna. Tror att jag måste ringa och boka tid för massagen som mina kära kollegor bjussar på:)
Han har också kommit på att det är ganska kul att dra sig upp i spjälsängen. Än så länge tar han sig inte längre än till knästående, men det är nog dags att sänka sängbotten inom kort.
Nu ska jag peppa för en joggingtur - känns så där kul i tråkvädret, men jag ska verkligen försöka ta mig i kragen....
Annars har det varit ganska händelselöst. Sixten fortsätter att vakna tidigt, vilket inte känns helt okej och dessutom är han otroligt rädd för att vara ensam nu för tiden. Helst ska han sitta i knäet hela tiden eller bäras runt, vilket börjar kännas i axlarna. Tror att jag måste ringa och boka tid för massagen som mina kära kollegor bjussar på:)
Han har också kommit på att det är ganska kul att dra sig upp i spjälsängen. Än så länge tar han sig inte längre än till knästående, men det är nog dags att sänka sängbotten inom kort.
Nu ska jag peppa för en joggingtur - känns så där kul i tråkvädret, men jag ska verkligen försöka ta mig i kragen....
Kommentarer
Trackback
