orsas

Mat, godis, kakor, mera mat, tomte, klappar, spel, familjehäng - ungefär så kan väl julen sammanfattas:) Dan före dan hoppade vi in i bilen och styrde mot Västerbottens inland i spöregnet. Till en början trodde vi aldrig att vi skulle ta oss hela vägen fram på grund av att sikten i stort sett var obefintlig. Som tur var slutade det regna och en helt vintervit värld  öppnade sig istället när vi svängde av från E4:an och därifrån var det lugna gatan och vi kom fram i god tid till en av höjdpunkterna - blöta till middag:) Sen var det dags att undersöka granen och det som gömde sig under den:





På självaste julafton var det som vanligt en evig väntan på att tomten skulle komma (speciellt för Sixtens kusiner) och efter Kalle Anka och julbord så kom han till slut och delade ut en himla massa julklappar. Jag vet inte vad vi har gjort, men vi måste ha varit väldigt snälla så många klappar som vi fick.







Jag trodde att Sixten skulle tycka att tomten var lite läskig och börja storgråta, men han tycktes mest vara nyfiken på den skäggige mannen.









Sixten fick en massa roliga saker (och tackar samtliga inblandade så mycket), men tyvärr så fick vi packa in allt i bilen på en gång eftersom att Jonas var tvungen att åka hem tidigt på juldagsmorgonen för att jobba. Jag och Sixten stannade kvar ett par dagar till och myste:

Dag sex med feber, men nu tror jag på allvar att han är på bättringsvägen. Han ligger redan och sussar och kändes inte speciellt varm och har varit ganska pigg idag. I går däremot var det nära 40-strecket igen så efter ett samtal med BVC fick vi åka och hälsa på doktorn i går eftermiddag. Sixten tyckte inte att det var roligt alls och motsatte sig all form av undersökning. Inte ens lyssna på hjärtat gick smärtfritt utan utfördes under skrik, gråt och ormande. Både jag och Sixten var genomsvettiga efter besöket.



Nåväl - efter en dryg timme på vårdcentralen hittade hon i alla fall inga konstigheter utan rekommenderade en cocktail av febernedsättande. Sagt och gjort - när vi kom hem fick han sin medicin och somnade på en gång (kan också ha varit av utmattning efter att ha kämpat som en dåre på VC) och sov i stort sett 16 timmar - med några vällingavbrott förstås.



Jag själv fick sova NIO helt ostörda timmar vilket inte har hänt sen innan han föddes - skönt! Jag börjar däremot bli liiiite uttråkad av att sitta inne här i sjukstugan och jag hoppas verkligen att jag får gå till jobbet på måndag och träffa lite folk.

I dag var det meningen att mor och far skule komma och hälsa på för lite julklappsshopping och barnvaktning. Men feber och snöoväder satte käppar i hjulen så det blev ingen 30-årsfest för mig och nu har jag ingen aning om när jag ska hinna köpa julklappar. Än så länge har jag köpt 0 klappar....men jag brukar ju alltid vara ute i sista minuten så det ska nog lösa sig i år också. Nu hoppas jag att Sixten ska vakna så här pigg och kry imorgon:

Sixten har haft feber de senaste dagarna och han har dessutom väldigt osamarbetsvillig och morgonpigg. Både mådag och tisdag när jag klev upp 03.20 för att jobba morgon tyckte han att det var lämpligt att vakna han med. Jonas har inte varit nöjd eller särskilt pigg av att tvingas kliva upp den okristliga tiden för att sen åka och jobba i tolv timmar...I natt sov jag därför mina fyra timmar på soffan istället och smög mig ljudlöst iväg så att han inte skulle vakna. Jag har inte heller fått särskilt mycket sömn eftersom Sixten inte har sovit särskilt mycket alls och de få stunder som han har gjort det så har det varit i min famn.

Idag trodde jag att han var piggare, men termometern visade igen på 40 grader och i dag har han mest sovit hela dagen. Får hoppas att han sover bort febern. Tror att jag ska joina honom och passa på och sova lite.

...har firats med att gå på julmarknad på Hägnan med Marie. Tyvärr så fick vi ju istället för att gå på snötäckt mark, plaska runt i surregnet med paraplyet (om jag hade ägt ett) i högsta hugg. Inga fynd gjorde vi heller, men lite mysfika hann vi med. Sixten tyckte att det var sådär kul, men han skötte sig i alla fall bra. Men det tycks ha tagit på krafterna - nu ligger han som en slagen hjälte i soffan och dunar, fortfarande med overallen och skorna på. Kanske för att han verkar ha bestämt sig för att på helgen då ska vi minsann kliva upp innan klockan sex...på vardagarna däremot får man ibland slita upp honom vid sjusnåret. Tror att jag måste informera honom om att helg = sovmorgon.



Sixten och kyrkan



Sixten och Marie + paraplyet



Sixten och tomten

Innan vi tog oss iväg hann han med att:



Plåga katt nummer 1



Lagom nöjd!



Byta kanal typ 100 gånger



På väg mot...



...kattplågning nummer två.

I veckan jobbar jag för övrigt min sista halvtidsvecka och dessutom ska vi åka till Sunderby sjukhus där Sixten ska få sig en elak spruta...får väl se vad han tycker om det:(